HÖGSKOLEPROVET
LÄS testar din förmåga att förstå, tolka och dra slutsatser från svenska texter. Här går vi igenom hur delprovet fungerar och visar lästekniker, signalord, kontextledtrådar och strategier som hjälper dig att hitta det svar som har bäst stöd i texten.
På högskoleprovet LÄS testas svensk läsförståelse. Delprovet består av uppgifter där du får läsa olika texter och svara på frågor som testar din förmåga att förstå innehållet, dra slutsatser och tolka nyanser i språket. Du behöver både kunna förstå syftet med texten och analysera detaljer och resonemang.
Läsförståelse är central i högre utbildning. Studier på högskola och universitet kräver ofta att man kan läsa och förstå akademiska texter på ett analytiskt och kritiskt sätt samt dra slutsatser utifrån det man har läst. Därför är LÄS inte ett kunskapsprov i de ämnen som texterna råkar handla om. Det är din förmåga att förstå text som prövas.
TIPS! Träna regelbundet på gamla LÄS-uppgifter och kontrollera inte bara om du svarade rätt eller fel. Gå tillbaka till texten och försök hitta den formulering som stöder det rätta svaret och vad som gör de övriga alternativen felaktiga. Då tränar du själva läsförståelsen i stället för att bara samla poäng på övningsprov.
Läs även varierade texter utanför gamla högskoleprov, exempelvis reportage, essäer, debattartiklar och populärvetenskap. Försök efter varje text formulera huvudbudskapet med egna ord och fundera över vilka argument, exempel och slutsatser som är viktigast.

Läsförståelse är en färdighet som kan tränas upp. Det viktigaste är att du tränar regelbundet. Ju mer du läser och analyserar olika typer av texter, desto bättre blir du på att förstå komplexa resonemang. Läs varierat material som böcker, artiklar, essäer, reportage och populärvetenskapliga texter.
När du analyserar en text på LÄS finns det vissa saker som du bör fästa särskild uppmärksamhet på:

Det finns flera olika tekniker för att ta sig an LÄS. Exempelvis:
Vad som passar bäst beror bland annat på hur snabbt du läser och om texten är kort eller lång. Använd tiden på det sätt som fungerar bäst för dig och prova olika strategier när du tränar.
Om du läser texten innan du börjar med uppgifterna, läs aktivt. Fråga dig:
Att reflektera över sådana frågor hjälper dig att hålla fokus och fånga viktiga detaljer. Ett annat smart sätt att läsa aktivt är att sammanfatta texten med egna ord. Efter ett stycke kan du kort tänka: Vad var poängen här? Att omformulera texten hjälper dig att kontrollera att du verkligen har förstått innehållet.
I längre och berättande texter kan du även försöka förutsäga vad som kommer härnäst. Det gör att du tänker mer aktivt på textens logik och struktur.

Frågorna på LÄS testar olika nivåer av läsförståelse. Vissa svar finns relativt direkt i texten, medan andra kräver att du tolkar resonemanget eller drar en slutsats. Vanliga formuleringar är:
Öppna och generella frågor om hela textens huvudbudskap kan vara bra att spara till sist. När du har besvarat de mer konkreta uppgifterna har du samtidigt läst och analyserat texten ytterligare och kan ofta enklare se helheten.
Gör gärna de lättaste uppgifterna först. Leta efter nyckelord och ord med tydlig positiv eller negativ laddning. Exempel:
Orden irrelevant och försvårar visar tydligt en negativ inställning.
Kontext beskriver sammanhanget. Titta därför inte bara på den exakta mening som verkar relevant för frågan. Läs även texten före och efter. Om det finns ett ord du inte förstår kan kontexten ofta hjälpa dig att förstå ungefär vad ordet betyder.
Exempel:
Trots att metoden tidigare betraktats som kontroversiell har den under senare år fått ett allt större gehör bland forskare.
Även om du inte känner till ordet gehör hjälper sammanhanget. Metoden var tidigare kontroversiell men har nu fått större acceptans. Du kan därför förstå ordets ungefärliga innebörd utan att slå upp det.
Leta efter kontrastord som dock, men, trots, däremot, snarare än, å andra sidan och emellertid. Kontrastord används för att visa motsättningar och skillnader mellan idéer eller påståenden. De signalerar ofta att något annorlunda eller motsatt ska presenteras.
Om frågan gäller författarens slutsats kan just den del som kommer efter ett kontrastord vara särskilt viktig.

Teman och nyckelord är viktiga ord eller fraser som återkommer i en text och belyser textens huvudtema, ämne eller rubrik. Signalord är en bredare kategori som används för att visa relationer mellan idéer och organisera textens innehåll.
Exempel på svenska signalord:
Sammanhangsmarkörer liknar signalord men är särskilt inriktade på relationen mellan olika delar av texten, exempelvis övergångar mellan stycken eller idéer. Ord som dessutom, följaktligen, emellertid och däremot hjälper dig att följa textens logik.
Ordet följaktligen visar att den andra meningen presenteras som en följd av den första.
Adjektiv och adverb beskriver egenskaper, tillstånd och omständigheter och kan ge viktiga ledtrådar till rätt svar. När du arbetar med en text räcker det därför inte att leta efter ord som exakt motsvarar formuleringen i frågan. Var också uppmärksam på synonymer och omformuleringar.
Om texten säger att en förändring var betydande kan svarsalternativet exempelvis använda ordet omfattande. På LÄS testas om du förstår innebörden, inte om du kan känna igen exakt samma ord.

Antonymer, alltså motsatsord, hjälper oss att förstå texter genom att skapa kontrast och tydlighet. De kan också hjälpa dig att tolka ett okänt ord genom det som står runt omkring.
Ordet trots signalerar att egenskaperna efter kommatecknet står i kontrast till det som sagts tidigare.
Inferenser innebär att läsa mellan raderna och dra slutsatser utifrån ledtrådarna i texten. Det är särskilt viktigt när svaret inte står uttryckligen. En inferens måste fortfarande ha tydligt stöd i texten och får inte bygga på antaganden som texten inte ger grund för.
Exempel:
Texten säger inte ordagrant att Anna känner sig maktlös, men det är en möjlig inferens utifrån hennes tvivel på om de egna handlingarna har betydelse.
Egna kunskaper och erfarenheter kan hjälpa dig att förstå ämnet, men svaret på en LÄS-uppgift måste ha stöd i texten. Ett svarsalternativ kan vara sant i verkligheten men ändå vara fel om det inte följer av den text du har läst.

På LÄS kan flera svarsalternativ verka rimliga, men endast ett alternativ har bäst stöd i texten. Var särskilt uppmärksam på svar som:
Fråga därför inte bara om ett svarsalternativ låter rimligt. Fråga i stället: Vilken del av texten visar att detta är rätt?
`Ordklasser är grupper som ord delas in i utifrån hur de används och vilken funktion de har i språket. Kunskap om ordklasser är inte huvudfokus på LÄS, men den kan göra det lättare att analysera hur formuleringar är uppbyggda och förstå vilken funktion olika ord har.
| Ordklass | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
| Substantiv | Namn på personer, saker, platser eller abstrakta företeelser | elev, bok, frihet |
| Verb | Uttrycker handling, process eller tillstånd | springa, tänka, vara |
| Adjektiv | Beskriver egenskaper hos substantiv | stor, grön, intressant |
| Adverb | Bestämmer verb, adjektiv eller andra adverb | snabbt, ofta, mycket |
| Pronomen | Ersätter eller syftar på substantiv | jag, den, vilken |
| Prepositioner | Anger relationer i rum, tid eller sätt | i, på, under |
| Konjunktioner | Binder samman ord, fraser eller huvudsatser | och, men, eller |
| Subjunktioner | Inleder bisatser | att, eftersom, när |
Vad kan telomerernas längd vara ett mått på, enligt texten?
Klicka här för att öppna textenDen andra meningen i det andra stycket är Det har på senare år framförts teorier om att telomerens längd kan ha betydelse för vävnadernas celldelningspotential och därmed regenerations- och läkningsförmåga.
Regeneration betyder återbildning, förnyelse och tillsammans med läkningsförmåga kan vi dra slutsatsen att svarsalternativ B, i vilken grad kroppen kan reparera skador, är korrekt.
Det här är typiskt för LÄS: rätt svar behöver inte använda samma ord som texten. Här motsvarar regenerations- och läkningsförmåga svarsalternativets formulering förmåga att reparera skador.
Svar: Svarsalternativ B, i vilken grad kroppen kan reparera skador.
Försök att engagera dig i texten och läs aktivt. Kom ihåg att LÄS är ett prov i läsförståelse. Du behöver inte ha sakkunskaper om ämnet och du behöver inte förstå varje enskilt ord. Kontextledtrådar, signalord, nyckelord och uteslutning av felaktiga svarsalternativ kan ofta leda dig till rätt svar.
Läs → förstå frågan → hitta rätt del av texten → kontrollera sammanhanget → välj det alternativ som har bäst stöd i texten.
LÄS är delprovet i svensk läsförståelse på Högskoleprovet. Du läser svenska texter och besvarar frågor som testar din förmåga att förstå innehåll, resonemang, detaljer och slutsatser.
LÄS består av 20 uppgifter med fyra svarsalternativ per uppgift. Uppgifterna bygger på svenska texter av olika längd.
Träna regelbundet på gamla LÄS-uppgifter och läs varierade svenska texter. När du rättar bör du gå tillbaka till texten och undersöka varför det rätta svarsalternativet har stöd i texten och varför de övriga alternativen är fel.
Nej. Om du inte känner till ett ord kan du ofta förstå dess ungefärliga betydelse med hjälp av sammanhanget. Det viktigaste är att förstå textens resonemang och den del av texten som är relevant för frågan.
Det finns ingen metod som passar alla. Du kan läsa hela texten först, skumma texten innan du läser frågorna eller börja med frågorna och sedan söka efter svaren i texten. Testa olika metoder när du övar och använd den strategi som ger dig bäst resultat inom tiden.
Utgå alltid från texten och försök hitta den del som ger stöd för svarsalternativet. Ett alternativ kan låta rimligt eller vara sant i verkligheten men ändå vara fel om det inte stöds av texten. Var särskilt försiktig med svar som överdriver, drar en starkare slutsats än texten eller bara är delvis korrekta.
