Interaktiva Övningsprov Lösningar Gamla Högskoleprov Ordlista/Dictionary
Logga in
geometri_icon

Enheter och prefix på Högskoleprovet

Enhetsomvandling är viktigt i många matematikuppgifter på högskoleprovet och speciellt på delprovet XYZ. Här går vi igenom enheter för längd och vikt, hastighet och relativ hastighet, tid och arbete, volym samt vanliga SI-prefix och tiopotenser.

Sammanfattning Enheter och prefix på Högskoleprovet

Enheter för massa

Grundenheten för massa är kilogram, kg. För att ange vikten av tyngre saker, exempelvis bilar, brukar enheten ton anges och för lättare saker hektogram, hg eller gram, g.

Omvandlingstabell för massa

tonkghggmg
1 ton1 00010 0001 000 0001 000 000 000
1 kg101 0001 000 000
1 hg100100 000
1 g1 000

Exempel: Enheter för massa

Skriv dessa vikter i kilogram (kg):

  1. $250\, hg$
  2. $2,5\, ton$
  3. $2 500\, g$
Svar:
  1. $1\, hg = 0,1\, kg$
    $\Rightarrow 250\, hg = (250 \cdot 0,1)\, kg = 25\, kg$
  2. $1\, ton = 1 000\, kg$
    $ \Rightarrow 2,5\, ton = (2,5 \cdot 1 000)\, kg = 2 500\, kg$
  3. $1\, g = 0,001\, kg$
    $\Rightarrow 2 500\, g = (2 500 \cdot 0,001)\, kg = 2,5\, kg$

Enheter för längd

Grundenheten för längd är meter, m. I Sverige anges längre sträckor ofta i kilometer, km eller mil, där $1$ mil $=10$ km. Mindre längder kan uttryckas i decimeter, dm, centimeter, cm och millimeter, mm. En decimeter är en tiondels meter, en centimeter en hundradels meter och en millimeter en tusendels meter.

Omvandlingstabell för Längd

milkmmdmcmmm
1 mil 10 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000
1 km 1 000 10 000 100 000 1 000 000
1 m 10 100 1 000
1 dm 10 100
1 cm 10

Exempel: Enheter för Längd

Skriv dessa längder i meter (m):

  1. $25\, mil + 12\, km$
  2. $14\, dm + 150\, cm$
  3. $850\, mm$
Svar:
  1. $12\, km = 1,2\, mil$
    $\Rightarrow 25\, mil + 12\, km =$
    $26,2\, mil = (26,2 \cdot 10^4)\, m =$
    $=2,62 \cdot 10^5\, m.$
  2. $150\, cm = 15\, dm $
    $\Rightarrow 14\, dm + 150\, cm = 29\, dm =$
    $= 29 \cdot 0,1\, m = 2,9\, m.$
  3. $850\, mm = 850 \cdot 10^{-3}\, m = 0,85\, m.$

Enheter för area och volym

Vid omvandling av area och volym måste även omvandlingsfaktorn upphöjas. Eftersom $1\,m=100\,cm$ gäller:

$$1\,m^2=(100\,cm)^2=10\,000\,cm^2$$

och:

$$1\,m^3=(100\,cm)^3=1\,000\,000\,cm^3$$

För volym gäller dessutom:

Exempel: Enheter för area och volym

Omvandla följande enheter:

  1. $2,5\, m^2$ till $cm^2$
  2. $4\,500\, cm^2$ till $dm^2$
  3. $0,75\, m^3$ till liter

Svar:

  1. $1\, m^2 = 10\,000\, cm^2$
    $\Rightarrow 2,5\, m^2 = 2,5 \cdot 10\,000 = 25\,000\, cm^2$
  2. $1\, dm^2 = 100\, cm^2$
    $\Rightarrow 4\,500\, cm^2 = \frac{4\,500}{100} = 45\, dm^2$
  3. $1\, m^3 = 1\,000$ liter
    $\Rightarrow 0,75\, m^3 = 0,75 \cdot 1\,000 = 750$ liter

Hastigheter

Formlerna för hastighet är: $$sträcka=hastighet\cdot tid$$ $$hastighet=\frac{sträcka}{tid}$$ $$tid=\frac{sträcka}{hastighet}$$

Genom att enbart titta på enheten för hastighet, km/h, kan vi härleda formeln utan att behöva memorera.

Enheten för sträcka = km och enheten för tid = h. Därmed vet vi att:

$$hastighet\: [km/h] = \frac{sträcka \: [km]}{tid \: [h]}$$

Ibland mäter vi hastigheten i andra enheter, t.ex. meter per sekund, m/s. Att omvandla km/h till m/s kan vi också göra enbart genom att studera enheterna. Vi vet att 1 kilometer = 1 000 m och att 1 h = 60 minuter = (60 · 60) sekunder = 3 600 sekunder. Det här ger:

$$1\,km/h=\frac{1000\,m}{3600\,s}=\frac{1}{3,6}\,m/s\approx0,28\,m/s$$

Dvs. 1 km/h motsvarar ca. 0,28 m/s och omvänt 3,6 km/h motsvarar 1 m/s.

Exempel: Hastigheter 1

En båt kör med hastigheten $54\, km/h.$ På sjön mäts hastigheten oftast i knop. $1\, knop \approx 0,5\, m/s.$ Uttryck båtens hastighet i knop.

Vi börjar med att omvandla hastigheten till $m/s.$

$54\, km/h = \frac{54\;000 \: m}{60 \cdot 60 \: s}=\frac{54 \: m}{3,6 \:s}= 15\, m/s$

$15\, m/s$ omvandlat till knop $\approx \frac{15}{0,5} \approx 30\, knop.$

Svar: Båtens hastighet $\approx 30\, knop.$

Exempel: Hastigheter 2

Hastighetsgränsen på en $10$ mil lång motorväg sänks från $120\,km/h$ till $100\,km/h.$ Förutsatt att trafikanterna håller hastighetsgränsen, hur mycket längre tid tar resan?

Matematikuppgift med hastighet

Tiden det tar att köra $100\, km$ med medelhastigheten $100\, km/h = \frac{100 \: km}{100 \: km/h}= 1\, h.$

Tiden det tar att köra $100\, km$ med medelhastigheten $120\, km/h=$

$\frac{100\: km}{120 \: km/h}=\frac56 \: h= \frac56 \cdot 60$ minuter $= 50$ minuter

Tidsökningen är således $(60 - 50)$ minuter $= 10$ minuter.

Svar: Tidsökningen $= 10$ minuter

Exempel: Hastigheter 3

Jorden ligger i genomsnitt $\text{149 600 000}$ kilometer från solen. Ljusets hastighet är $\text{300 000}$ km/s. Hur lång tid tar det för ljuset från solen att nå jorden?

Tiden $=\frac{149 600 000\text{ km}}{300000\text{ km/s}}\approx\frac{1,5\cdot10^8\text{ km}}{3\cdot10^5\text{ km/s}}=500\text{ s.}$

$500\text{ s}=\frac{500\text{ s}}{60 \text{ s/min}}=8\frac13\text{ min}=8\text{ min }20\text{ s.}$

Svar: Det tar cirka 8 minuter och 20 sekunder för solens ljus att nå jorden.

Matematikuppgift med ljusets hastighet

Relativ Hastighet: Samma Riktning

Då två objekt rör sig i samma riktning är deras relativa hastighet differensen mellan respektive objekts hastighet.

Exempel: Relativ Hastighet 1

Ett tåg på den röda linjen passerar ett tåg på den blå linjen på $15$ sekunder. Tåget på den röda linjen har hastigheten $72\, km/h$ och tåget på den blå linjen hastigheten $54\, km/h.$ Hur långt är tåget på röd linje?

Exempel på relativ hastighet

Vi kallar tågets hastighet på den röda linjen $v_{Röd} = 72\, km/h$ och på den blå linjen $v_{Blå} = 54\, km/h.$ Längden av tåget på den röda linjen kallar vi $L_{Röd}:$

$L_{Röd} = (v_{Röd} - v_{Blå}) \cdot \frac{1000\text{ m}}{3600\text{ s}} \cdot 15 \text{ s} = 75 \text{ m.}$

Svar: $75$ meter.

Relativ Hastighet: Motsatt Riktning

Då två objekt rör sig i motsatt riktning är deras relativa hastighet summan av respektive objekts hastighet.

Exempel: Relativ Hastighet 2

Två tåg startar samtidigt och färdas mot samma punkt. Det ursprungliga avståndet mellan tåget är $900\, km.$ Respektive tågs hastighet är $156\, km/h$ respektive $144\, km/h.$

Efter hur lång tid möts tågen?

Efter hur lång tid möts tågen

Vi kallar tågen A respektive B. Hastigheten $v_A = 156\, km/h$ och $v_B = 144\, km/h.$ Tiden till tågen möts kallar vi $t:$

$t(156+144) \text{ km/h} = 900 \text { km} \Rightarrow 300t = 900$

$\Rightarrow t = 3 \text{ h.}$

Svar: $3$ timmar.

Exempel: Relativ Hastighet 3

Två simmare startar på varsin sida om en simbassäng. Var och en simmar med konstanta hastigheter och vänder efter en simlängd. Respektive startposition är $A$ och $B$. Första gången de möts är deras position $20\,m$ från $B$ och andra gången $10\,m$ från $A.$

Kvantitet I: Längden på poolen

Kvantitet II: $30\,m$

Vi kallar längden på poolen $L.$ $A$ och $B$ simmar med olika, men konstanta hastigheter och därmed är kvoten av deras respektive hastigheter också konstant.

$\frac{\text{Hastigheten A vid }t_1}{\text{Hastigheten B vid } t_1}=\frac{\text{Hastigheten A vid }t_2}{\text{Hastigheten B vid } t_2}=$

$\frac{(L-20)/t_1}{20/t_1}=\frac{(2L-10)/t_2}{(L+10)/t_2}$

$(L+10)(L-20)=20(2L-10)$

$L^2 -50L = 0 \Rightarrow L(L-50)=0$

Roten $L=0$ kan vi ignorera och vi konstaterar att $L=50\,m$

Kvantitet I: Längden på poolen $=50\,m$

Kvantitet II: $30\,m$

Kvantitet I > II.

Relativ Hastighet: Tåg som Passerar Plattform

Då ett objekt i rörelse, exempelvis ett tåg med längden $l_t$ och hastigheten $v_t$, passerar ett stillastående objekt, exempelvis en plattform med längden $l_p$, så är tiden det tar för tåget att passera plattformen lika med: $$\frac{l_t+l_p}{v_t}$$

Exempel: Relativ Hastighet 4

Vad är tiden för ett godståg med längden $\boldsymbol{120}$ meter och hastigheten $\boldsymbol{72\, km/h}$ att passera en plattform med längden $\boldsymbol{260}$ meter?

Tiden det tar för ett tåg att passera plattform

Tåget måste färdas sin egen längd plus plattformens längd, alltså:

$120\,m+260\,m=380\,m.$

Vi omvandlar hastigheten:

$72\,km/h=20\,m/s.$

Tiden blir därför $\frac{380\,m}{20\,m/s}=19\,s.$

Svar: $19$ sekunder.

Minsta Gemensamma Multipel

Då vi arbetar med uppgifter som består av att beräkna tiden det tar för två objekt att mötas då de startar vid samma punkt, men håller olika hastighet, använder vi oss av minsta gemensamma multipel. En gemensam multipel till två heltal är ett tal som är en multipel av vart och ett av talen. Multiplar av $3$ är $3, 6, 9, ...$ och multiplar av $8$ är $8, 16, 24, ...$ Minsta gemensamma multipel av $3$ och $8$ är alltså $24.$

Exempel: När Möts Löparna vid Startpunkten

Kalle och Simon startar från samma punkt och går i samma riktning runt en $120$ meter lång, cirkulär bana. Kalle håller den konstanta hastigheten $12\, m/min$ och Simon $20\, m/min.$ Efter hur lång tid möts de två vid startpunkten igen?

Minsta gemensamma multipel på Högskoleprovet

Tiden efter att Kalle och Simon möts får vi om vi beräknar minsta gemensamma multipel av tiden det tar för de två att gå ett varv runt banan.

Tiden det tar för Kalle att gå ett varv $= \frac{120}{12}=10$ minuter och för Simon $= \frac{120}{20}=6$ minuter. Minsta gemensamma multipel av $10$ och $6$ är $30.$

Svar: Tiden tills Kalle och Simon åter är vid startpunkten samtidigt är $30$ minuter.

Exempel: Minsta gemensamma multipel

Två satelliter med omloppstiderna $90$ minuter respektive $150$ minuter passerar en punkt på jorden samtidigt. Efter hur lång tid passerar båda satelliterna samma punkt samtidigt igen?

Matematikexempel omloppsbana

Vi börjar med att primtalsfaktorisera omloppstiderna:

$90=2\cdot3^2\cdot5$

$150=2\cdot3\cdot5^2$

Minsta gemensamma multipel blir:

$2\cdot3^2\cdot5^2=450$ minuter.

$450$ minuter $=7$ timmar och $30$ minuter.

Svar: Satelliterna passerar punkten samtidigt igen efter $7$ timmar och $30$ minuter.

Matematikexempel minsta gemensamma multipel

Tid och Arbete

I uppgifter om tid och arbete räknar vi med hur stor del av ett arbete som utförs per tidsenhet. Om en person kan utföra hela arbetet på $x$ dagar utför personen $\frac{1}{x}$ av arbetet per dag.

Om person A utför $\frac{1}{x}$ av arbetet per dag och person B utför $\frac{1}{y}$ per dag, utför de tillsammans:

$$\frac{1}{x}+\frac{1}{y}$$

av arbetet per dag.

Exempel: Tid och Arbete

Adam målar en vägg på $12$ dagar och Bertil målar samma vägg på $15$ dagar. Hur lång tid tar det att måla väggen om Adam och Bertil målar väggen tillsammans?

Beräkning av tid och arbete

Adam målar $\frac{1}{12}$ av väggen per dag och Bertil målar $\frac{1}{15}$ av väggen per dag. Tillsammans målar Adam och Bertil $\frac{1}{12}+\frac{1}{15}=\frac{9}{60}=\frac{3}{20}$ av väggen per dag.

Tiden det tar för Adam och Bertil att tillsammans måla hela väggen = $\frac{1}{\frac{3}{20}}=\frac{20}{3}=\,6\frac23\,\,dagar$

Svar: Det tar $\,6\frac23\,\,dagar$ för Adam och Bertil att måla väggen tillsammans.

Matematikexempel med tid och arbete

Exempel: Tid och Arbete 2

Adam och Bertil målar tillsammans en vägg på 15 dagar. Om Bertil skulle måla väggen själv skulle det ta $20$ dagar. Hur lång tid tar det för Adam att själv måla väggen?

På en dag målar Adam och Bertil $\frac{1}{15}$ av väggen och Bertil målar $\frac{1}{20}$ av väggen. Andelen av väggen som Adam målar är då $\frac{1}{15}-\frac{1}{20}=\frac{4-3}{60}=\frac{1}{60}$ per dag och det skulle således ta 60 dagar för Adam att måla väggen själv.

Svar: Det skulle ta Adam 60 dagar att själv måla väggen.

Exempel: Tid och Arbete 3

Anders klipper gräsmattan på åtta timmar och Björn klipper den på fyra timmar. De hjälps åt att klippa gräset i två timmar, men sedan tar bensinen slut i Björns gräsklippare. Hur lång tid tar det för Anders att klippa färdigt gräset själv?

Exempel med tid och arbete

På en timma klipper Anders $\frac18$ av gräsmattan och Björn $\frac14.$

Tillsammans klipper de $\frac18+\frac14=\frac{1+2}{8}=\frac38$ av gräset per timma och $2\cdot \frac38 = \frac68 = \frac34$ på två timmar.

Det återstår alltså $\frac14$ för Anders att klippa själv. Vi har konstaterat att Anders klipper $\frac18$ av gräset per timma och att klippa $\frac14=\frac28$ tar alltså två timmar.

Svar: $2$ timmar.

Exempel: Tid och Arbete 4

Det tar $7$ dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på fyra dagar?

Matematikexempel för att beräkna arbetstakt för maskiner

Arbetet som ska utförs av fyra maskiner kan vi skriva som ekvationen $A = 4r \cdot 7\,dagar$ där A är arbetet som ska utföras och $r$ är hastigheten med vilken varje maskin arbetar.

Vi adderar nu $n$ maskiner för att utföra samma uppgift och skriver denna ekvation $A = (4+n)r \cdot 4\,dagar$. Då det är samma arbete som ska utföras sätter vi våra ekvationer lika med varandra:

$4r \cdot 7 = (4+n)r \cdot 4$

Vi kan förkorta bort $r$ från varje led:

$28 = 16 + 4n \Rightarrow 4n = 12 \Rightarrow n = 3$

Svar: $3$ maskiner.

Tid och Volym

I uppgifter om tid och volym används samma princip som vid tid och arbete. Om en kran fyller $v$ liter per tidsenhet och behållarens volym är $V,$ är tiden för att fylla behållaren:

$$t=\frac{V}{v}$$

Exempel: Tid och Volym

För att fylla ett badkar spolas vatten från kallvattenkranen, varmvattenkranen och duschen. Tiden för att fylla badkaret enbart med kallvattenkranen är $12$ minuter, med varmvattenkranen $20$ minuter och med duschen $30$ minuter. Om samtliga kranar och duschen samtidigt spolar, hur lång tid tar det för badkaret att fyllas?

Räkneuppgift med tid och volym

Kallvattnet fyller $\frac{1}{12}$ av badkaret per minut, varmvattnet fyller $\frac{1}{20}$ av badkaret per minut och duschen fyller $\frac{1}{30}$ av badkaret per minut.

Tillsammans fylls $\frac{1}{12}+\frac{1}{20}+\frac{1}{30}$ av badkaret per minut. Minsta gemensamma nämnare = 60 och vi gör om de tre bråken till 60-delar för att kunna skriva på gemensamt bråkstreck:

$\frac{1}{12}+\frac{1}{20}+\frac{1}{30}=\frac{5+3+2}{60}=\frac{10}{60}=\frac16$

Hela badkaret fylls på $\frac{1}{\frac16}=6\,\,minuter$

Svar: Det tar 6 minuter att fylla badkaret.

Exempel: Tid och Volym 2

Ett badkar på $500$ liter fylls på med $25$ liter/minut, men proppen är borta och badkaret töms därför samtidigt med $15$ liter/minut. Beräkna tiden till det är fullt.

Hur lång tid tar det att fylla ett badkar

Tiden till badkaret är fullt = $\frac{500 \text{ liter}}{(25-15)\text{ l/min}}=\frac{500}{10}= 50$ minuter.

Svar: Det tar $50$ minuter att fylla badkaret.

Exempel: Tid och Volym 3

En liten pump fyller en tank på $1$ timme. En stor pump fyller samma tank på $15$ minuter. Om båda pumparna startas samtidigt, hur lång tid tar det då att fylla tanken?

Uppgift på högskoleprovet med tid och volym

Den lilla pumpen fyller $\frac{1}{60}$ av tanken på en minut och den stora pumpen $\frac{1}{15}$ av tanken per minut.

Tillsammans fyller de två pumparna $\frac{1}{60}+\frac{1}{15}$ av tanken per minut, vilket är lika med $\frac{1+4}{60}=\frac{5}{60}=\frac{1}{12}$ av tanken per minut.

Hela tanken fylls på $\frac{1}{\frac{1}{12}}=12$ minuter.

Prefix

Prefix används för att uttrycka stora och små tal på ett enkelt sätt. Varje SI-prefix motsvarar en bestämd tiopotens. Tabellen nedan visar några vanliga prefix och deras tiopotenser.

SI-prefixNamnTiopotens
TTera1012
GGiga109
MMega106
kKilo103
hHekto102
daDeka101
dDeci10-1
cCenti10-2
mMilli10-3
μMikro10-6
nNano10-9
pPiko10-12

Exempel: Prefix

Skriv som tiopotens:

  1. $2\, G$
  2. $300\,\mu$
  3. $0,3\, M$

Svar:
  1. $2\, G = 2 \cdot 10^9$
  2. $300 \mu = 300 \cdot 10^{-6} = 3 \cdot 10^{-4}$
  3. $0,3\, M = 0,3 \cdot 10^6 = 3 \cdot 10^5$
Användarvillkor | Integritetpolicy | Cookiepolicy
Utvecklas av AllaRätt.nu | Kontakta oss
info@allaratt.nu