HÖGSKOLEPROVET

Enhetsomvandling är viktigt i många matematikuppgifter på högskoleprovet och speciellt på delprovet XYZ. Här går vi igenom enheter för längd och vikt, hastighet och relativ hastighet, tid och arbete, volym samt vanliga SI-prefix och tiopotenser.
Grundenheten för massa är kilogram, kg. För att ange vikten av tyngre saker, exempelvis bilar, brukar enheten ton anges och för lättare saker hektogram, hg eller gram, g.
| ton | kg | hg | g | mg |
|---|---|---|---|---|
| 1 ton | 1 000 | 10 000 | 1 000 000 | 1 000 000 000 |
| 1 kg | 10 | 1 000 | 1 000 000 | |
| 1 hg | 100 | 100 000 | ||
| 1 g | 1 000 |
Skriv dessa vikter i kilogram (kg):
Grundenheten för längd är meter, m. I Sverige anges längre sträckor ofta i kilometer, km eller mil, där $1$ mil $=10$ km. Mindre längder kan uttryckas i decimeter, dm, centimeter, cm och millimeter, mm. En decimeter är en tiondels meter, en centimeter en hundradels meter och en millimeter en tusendels meter.
| mil | km | m | dm | cm | mm |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 mil | 10 | 10 000 | 100 000 | 1 000 000 | 10 000 000 |
| 1 km | 1 000 | 10 000 | 100 000 | 1 000 000 | |
| 1 m | 10 | 100 | 1 000 | ||
| 1 dm | 10 | 100 | |||
| 1 cm | 10 |
Skriv dessa längder i meter (m):
Vid omvandling av area och volym måste även omvandlingsfaktorn upphöjas. Eftersom $1\,m=100\,cm$ gäller:
$$1\,m^2=(100\,cm)^2=10\,000\,cm^2$$
och:
$$1\,m^3=(100\,cm)^3=1\,000\,000\,cm^3$$
För volym gäller dessutom:
Omvandla följande enheter:
Svar:
Formlerna för hastighet är: $$sträcka=hastighet\cdot tid$$ $$hastighet=\frac{sträcka}{tid}$$ $$tid=\frac{sträcka}{hastighet}$$
Genom att enbart titta på enheten för hastighet, km/h, kan vi härleda formeln utan att behöva memorera.
Enheten för sträcka = km och enheten för tid = h. Därmed vet vi att:
$$hastighet\: [km/h] = \frac{sträcka \: [km]}{tid \: [h]}$$Ibland mäter vi hastigheten i andra enheter, t.ex. meter per sekund, m/s. Att omvandla km/h till m/s kan vi också göra enbart genom att studera enheterna. Vi vet att 1 kilometer = 1 000 m och att 1 h = 60 minuter = (60 · 60) sekunder = 3 600 sekunder. Det här ger:
$$1\,km/h=\frac{1000\,m}{3600\,s}=\frac{1}{3,6}\,m/s\approx0,28\,m/s$$Dvs. 1 km/h motsvarar ca. 0,28 m/s och omvänt 3,6 km/h motsvarar 1 m/s.
En båt kör med hastigheten $54\, km/h.$ På sjön mäts hastigheten oftast i knop. $1\, knop \approx 0,5\, m/s.$ Uttryck båtens hastighet i knop.
Vi börjar med att omvandla hastigheten till $m/s.$
$54\, km/h = \frac{54\;000 \: m}{60 \cdot 60 \: s}=\frac{54 \: m}{3,6 \:s}= 15\, m/s$
$15\, m/s$ omvandlat till knop $\approx \frac{15}{0,5} \approx 30\, knop.$
Svar: Båtens hastighet $\approx 30\, knop.$Hastighetsgränsen på en $10$ mil lång motorväg sänks från $120\,km/h$ till $100\,km/h.$ Förutsatt att trafikanterna håller hastighetsgränsen, hur mycket längre tid tar resan?

Tiden det tar att köra $100\, km$ med medelhastigheten $100\, km/h = \frac{100 \: km}{100 \: km/h}= 1\, h.$
Tiden det tar att köra $100\, km$ med medelhastigheten $120\, km/h=$
$\frac{100\: km}{120 \: km/h}=\frac56 \: h= \frac56 \cdot 60$ minuter $= 50$ minuter
Tidsökningen är således $(60 - 50)$ minuter $= 10$ minuter.
Svar: Tidsökningen $= 10$ minuterJorden ligger i genomsnitt $\text{149 600 000}$ kilometer från solen. Ljusets hastighet är $\text{300 000}$ km/s. Hur lång tid tar det för ljuset från solen att nå jorden?
Tiden $=\frac{149 600 000\text{ km}}{300000\text{ km/s}}\approx\frac{1,5\cdot10^8\text{ km}}{3\cdot10^5\text{ km/s}}=500\text{ s.}$
$500\text{ s}=\frac{500\text{ s}}{60 \text{ s/min}}=8\frac13\text{ min}=8\text{ min }20\text{ s.}$
Svar: Det tar cirka 8 minuter och 20 sekunder för solens ljus att nå jorden.
Då två objekt rör sig i samma riktning är deras relativa hastighet differensen mellan respektive objekts hastighet.
Ett tåg på den röda linjen passerar ett tåg på den blå linjen på $15$ sekunder. Tåget på den röda linjen har hastigheten $72\, km/h$ och tåget på den blå linjen hastigheten $54\, km/h.$ Hur långt är tåget på röd linje?

Vi kallar tågets hastighet på den röda linjen $v_{Röd} = 72\, km/h$ och på den blå linjen $v_{Blå} = 54\, km/h.$ Längden av tåget på den röda linjen kallar vi $L_{Röd}:$
$L_{Röd} = (v_{Röd} - v_{Blå}) \cdot \frac{1000\text{ m}}{3600\text{ s}} \cdot 15 \text{ s} = 75 \text{ m.}$
Svar: $75$ meter.
Då två objekt rör sig i motsatt riktning är deras relativa hastighet summan av respektive objekts hastighet.
Två tåg startar samtidigt och färdas mot samma punkt. Det ursprungliga avståndet mellan tåget är $900\, km.$ Respektive tågs hastighet är $156\, km/h$ respektive $144\, km/h.$
Efter hur lång tid möts tågen?

Vi kallar tågen A respektive B. Hastigheten $v_A = 156\, km/h$ och $v_B = 144\, km/h.$ Tiden till tågen möts kallar vi $t:$
$t(156+144) \text{ km/h} = 900 \text { km} \Rightarrow 300t = 900$
$\Rightarrow t = 3 \text{ h.}$
Svar: $3$ timmar.
Två simmare startar på varsin sida om en simbassäng. Var och en simmar med konstanta hastigheter och vänder efter en simlängd. Respektive startposition är $A$ och $B$. Första gången de möts är deras position $20\,m$ från $B$ och andra gången $10\,m$ från $A.$

Kvantitet I: Längden på poolen
Kvantitet II: $30\,m$
Vi kallar längden på poolen $L.$ $A$ och $B$ simmar med olika, men konstanta hastigheter och därmed är kvoten av deras respektive hastigheter också konstant.
$\frac{\text{Hastigheten A vid }t_1}{\text{Hastigheten B vid } t_1}=\frac{\text{Hastigheten A vid }t_2}{\text{Hastigheten B vid } t_2}=$
$\frac{(L-20)/t_1}{20/t_1}=\frac{(2L-10)/t_2}{(L+10)/t_2}$
$(L+10)(L-20)=20(2L-10)$
$L^2 -50L = 0 \Rightarrow L(L-50)=0$
Roten $L=0$ kan vi ignorera och vi konstaterar att $L=50\,m$
Kvantitet I: Längden på poolen $=50\,m$
Kvantitet II: $30\,m$
Kvantitet I > II.

Då ett objekt i rörelse, exempelvis ett tåg med längden $l_t$ och hastigheten $v_t$, passerar ett stillastående objekt, exempelvis en plattform med längden $l_p$, så är tiden det tar för tåget att passera plattformen lika med: $$\frac{l_t+l_p}{v_t}$$
Vad är tiden för ett godståg med längden $\boldsymbol{120}$ meter och hastigheten $\boldsymbol{72\, km/h}$ att passera en plattform med längden $\boldsymbol{260}$ meter?

Tåget måste färdas sin egen längd plus plattformens längd, alltså:
$120\,m+260\,m=380\,m.$
Vi omvandlar hastigheten:
$72\,km/h=20\,m/s.$
Tiden blir därför $\frac{380\,m}{20\,m/s}=19\,s.$
Svar: $19$ sekunder.
Då vi arbetar med uppgifter som består av att beräkna tiden det tar för två objekt att mötas då de startar vid samma punkt, men håller olika hastighet, använder vi oss av minsta gemensamma multipel. En gemensam multipel till två heltal är ett tal som är en multipel av vart och ett av talen. Multiplar av $3$ är $3, 6, 9, ...$ och multiplar av $8$ är $8, 16, 24, ...$ Minsta gemensamma multipel av $3$ och $8$ är alltså $24.$
Kalle och Simon startar från samma punkt och går i samma riktning runt en $120$ meter lång, cirkulär bana. Kalle håller den konstanta hastigheten $12\, m/min$ och Simon $20\, m/min.$ Efter hur lång tid möts de två vid startpunkten igen?

Tiden efter att Kalle och Simon möts får vi om vi beräknar minsta gemensamma multipel av tiden det tar för de två att gå ett varv runt banan.
Tiden det tar för Kalle att gå ett varv $= \frac{120}{12}=10$ minuter och för Simon $= \frac{120}{20}=6$ minuter. Minsta gemensamma multipel av $10$ och $6$ är $30.$
Svar: Tiden tills Kalle och Simon åter är vid startpunkten samtidigt är $30$ minuter.
Två satelliter med omloppstiderna $90$ minuter respektive $150$ minuter passerar en punkt på jorden samtidigt. Efter hur lång tid passerar båda satelliterna samma punkt samtidigt igen?

Vi börjar med att primtalsfaktorisera omloppstiderna:
$90=2\cdot3^2\cdot5$
$150=2\cdot3\cdot5^2$
Minsta gemensamma multipel blir:
$2\cdot3^2\cdot5^2=450$ minuter.
$450$ minuter $=7$ timmar och $30$ minuter.
Svar: Satelliterna passerar punkten samtidigt igen efter $7$ timmar och $30$ minuter.

I uppgifter om tid och arbete räknar vi med hur stor del av ett arbete som utförs per tidsenhet. Om en person kan utföra hela arbetet på $x$ dagar utför personen $\frac{1}{x}$ av arbetet per dag.
Om person A utför $\frac{1}{x}$ av arbetet per dag och person B utför $\frac{1}{y}$ per dag, utför de tillsammans:
$$\frac{1}{x}+\frac{1}{y}$$
av arbetet per dag.
Adam målar en vägg på $12$ dagar och Bertil målar samma vägg på $15$ dagar. Hur lång tid tar det att måla väggen om Adam och Bertil målar väggen tillsammans?

Adam målar $\frac{1}{12}$ av väggen per dag och Bertil målar $\frac{1}{15}$ av väggen per dag. Tillsammans målar Adam och Bertil $\frac{1}{12}+\frac{1}{15}=\frac{9}{60}=\frac{3}{20}$ av väggen per dag.
Tiden det tar för Adam och Bertil att tillsammans måla hela väggen = $\frac{1}{\frac{3}{20}}=\frac{20}{3}=\,6\frac23\,\,dagar$
Svar: Det tar $\,6\frac23\,\,dagar$ för Adam och Bertil att måla väggen tillsammans.

Adam och Bertil målar tillsammans en vägg på 15 dagar. Om Bertil skulle måla väggen själv skulle det ta $20$ dagar. Hur lång tid tar det för Adam att själv måla väggen?
På en dag målar Adam och Bertil $\frac{1}{15}$ av väggen och Bertil målar $\frac{1}{20}$ av väggen. Andelen av väggen som Adam målar är då $\frac{1}{15}-\frac{1}{20}=\frac{4-3}{60}=\frac{1}{60}$ per dag och det skulle således ta 60 dagar för Adam att måla väggen själv.
Svar: Det skulle ta Adam 60 dagar att själv måla väggen.
Anders klipper gräsmattan på åtta timmar och Björn klipper den på fyra timmar. De hjälps åt att klippa gräset i två timmar, men sedan tar bensinen slut i Björns gräsklippare. Hur lång tid tar det för Anders att klippa färdigt gräset själv?

På en timma klipper Anders $\frac18$ av gräsmattan och Björn $\frac14.$
Tillsammans klipper de $\frac18+\frac14=\frac{1+2}{8}=\frac38$ av gräset per timma och $2\cdot \frac38 = \frac68 = \frac34$ på två timmar.
Det återstår alltså $\frac14$ för Anders att klippa själv. Vi har konstaterat att Anders klipper $\frac18$ av gräset per timma och att klippa $\frac14=\frac28$ tar alltså två timmar.
Svar: $2$ timmar.
Det tar $7$ dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på fyra dagar?

Arbetet som ska utförs av fyra maskiner kan vi skriva som ekvationen $A = 4r \cdot 7\,dagar$ där A är arbetet som ska utföras och $r$ är hastigheten med vilken varje maskin arbetar.
Vi adderar nu $n$ maskiner för att utföra samma uppgift och skriver denna ekvation $A = (4+n)r \cdot 4\,dagar$. Då det är samma arbete som ska utföras sätter vi våra ekvationer lika med varandra:
$4r \cdot 7 = (4+n)r \cdot 4$
Vi kan förkorta bort $r$ från varje led:
$28 = 16 + 4n \Rightarrow 4n = 12 \Rightarrow n = 3$
Svar: $3$ maskiner.
I uppgifter om tid och volym används samma princip som vid tid och arbete. Om en kran fyller $v$ liter per tidsenhet och behållarens volym är $V,$ är tiden för att fylla behållaren:
$$t=\frac{V}{v}$$
För att fylla ett badkar spolas vatten från kallvattenkranen, varmvattenkranen och duschen. Tiden för att fylla badkaret enbart med kallvattenkranen är $12$ minuter, med varmvattenkranen $20$ minuter och med duschen $30$ minuter. Om samtliga kranar och duschen samtidigt spolar, hur lång tid tar det för badkaret att fyllas?

Kallvattnet fyller $\frac{1}{12}$ av badkaret per minut, varmvattnet fyller $\frac{1}{20}$ av badkaret per minut och duschen fyller $\frac{1}{30}$ av badkaret per minut.
Tillsammans fylls $\frac{1}{12}+\frac{1}{20}+\frac{1}{30}$ av badkaret per minut. Minsta gemensamma nämnare = 60 och vi gör om de tre bråken till 60-delar för att kunna skriva på gemensamt bråkstreck:
$\frac{1}{12}+\frac{1}{20}+\frac{1}{30}=\frac{5+3+2}{60}=\frac{10}{60}=\frac16$
Hela badkaret fylls på $\frac{1}{\frac16}=6\,\,minuter$
Svar: Det tar 6 minuter att fylla badkaret.
Ett badkar på $500$ liter fylls på med $25$ liter/minut, men proppen är borta och badkaret töms därför samtidigt med $15$ liter/minut. Beräkna tiden till det är fullt.

Tiden till badkaret är fullt = $\frac{500 \text{ liter}}{(25-15)\text{ l/min}}=\frac{500}{10}= 50$ minuter.
Svar: Det tar $50$ minuter att fylla badkaret.
En liten pump fyller en tank på $1$ timme. En stor pump fyller samma tank på $15$ minuter. Om båda pumparna startas samtidigt, hur lång tid tar det då att fylla tanken?

Den lilla pumpen fyller $\frac{1}{60}$ av tanken på en minut och den stora pumpen $\frac{1}{15}$ av tanken per minut.
Tillsammans fyller de två pumparna $\frac{1}{60}+\frac{1}{15}$ av tanken per minut, vilket är lika med $\frac{1+4}{60}=\frac{5}{60}=\frac{1}{12}$ av tanken per minut.
Hela tanken fylls på $\frac{1}{\frac{1}{12}}=12$ minuter.
Prefix används för att uttrycka stora och små tal på ett enkelt sätt. Varje SI-prefix motsvarar en bestämd tiopotens. Tabellen nedan visar några vanliga prefix och deras tiopotenser.
| SI-prefix | Namn | Tiopotens |
|---|---|---|
| T | Tera | 1012 |
| G | Giga | 109 |
| M | Mega | 106 |
| k | Kilo | 103 |
| h | Hekto | 102 |
| da | Deka | 101 |
| d | Deci | 10-1 |
| c | Centi | 10-2 |
| m | Milli | 10-3 |
| μ | Mikro | 10-6 |
| n | Nano | 10-9 |
| p | Piko | 10-12 |
Skriv som tiopotens: