HÖGSKOLEPROVET
På de flesta kartor finner vi karttitel, kartskala, förklaring av kartsymboler och norrpil. De mest förekommande kartorna är politiska kartor, fysiska kartor, topografiska kartor, klimatkartor, ekonomiska kartor och tematiska kartor. För att lyckas på högskoleprovet behöver du förstå kartans innebörd, dra slutsatser om riktningar och väderstreck, räkna ut sträckor med hjälp av kartskala och tolka kartsymboler.
Jordens är indelad efter longituder (längdgrader i öst-västlig riktning) och latituder (breddgrader i nord-sydlig riktning) vilket formar ett rutnät. Du kanske har hört talas om GPS-position? Det man menar då är att alla platser på jorden har en unik longitud och latitud som anger var någonting befinner sig. Longituden löper parallellt med ekvatorn och utgår från den sk. Greenwichmeridianen. Latituden talar om för oss hur långt söder eller norr om ekvatorn en punkt på jordytan är belägen.
De fyra vanligaste väderstrecken som vi använder är norr eller nord (N), söder eller syd (S), öster, öst eller ost (O) och väster eller väst (V). Norr anger riktningen mot nordpolen och söder riktningen mot sydpolen. På de flesta kartor är norr uppåt på kartan alternativt används norrpil som visar riktningen mot norr på kartan. Dessa fyra väderstreck kallas också kardinalstrecken och har $\frac{360}{4}$ = 90° mellanrum.
Då man vill ha större noggrannhet kan man använda interkardinalstrecken och anger då riktningen mellan kardinalstrecken. Vi får då fyra ytterligare riktningar nordost (NO), sydost (SO), sydväst (SV) och nordväst (NV). Som vi visar i figuren ovan görs ofta ytterligare en indelning och vi får nordnordost (NNO), ostnordost (ONO), ostsydost (OSO), sydsydost (SSO), sydsydväst (SSV), västsydväst (VSV), västnordväst (VNV) och nordnordväst (NNV). Totalt alltså 16 väderstreck med $\frac{360}{16}$ = 22,5° mellanrum.
Utgående från de 16 väderstrecken och kartan nedan. Vi befinner oss i Vetlanda. I vilket väderstreck är A. Växjö, B. Värnamo, C. Jönköping, D. Tranås, E. Västervik, F. Oskarshamn och G. Nybro.
I kapitlet Omkrets, area och volym gick vi igenom längdskala. Då vi gör en avbildning av ett föremål på exempelvis ett papper i naturlig storlek är avbildningen lika stor i verkligheten som på pappret. Detta betecknas 1:1. I kartor behöver vi ofta göra förminskningar:
På högskoleprovet får vi ofta en skala inritad på en karta och vi får frågor om avståndet. Vi behöver då använda linjal, mäta avståndet och sedan omvandla det enligt kartskalan. Vi behöver vara noggranna med att notera om frågan gäller avståndet fågelvägen eller längs en väg.
Du befinner dig vid skuran More Kastells ostligaste punkt och ska bege dig till Lindåssjön. Hur långt är det fågelvägen, och i vilken riktning ska du gå?
Vi noterar norrpilen på kartan, kartskalan och att frågan gäller fågelvägen. Vi hittar More Kastells ostligaste punkt och mäter avståndet till Lindåssjön, vilket vi mäter till 18 cm på vår linjal. Därefter mäter vi kartskalan till 2 cm. Det går alltså $\frac{18}{2}$ = 9 kartskalor på sträckan mellan More Kastells ostligaste punkt och Lindåssjön och då en kartskala är lika med 5 km så kan vi beräkna avståndet till $9\cdot5$ km = 45 km.
VIKTIGT! Beroende på utskrift och hur vi mäter så kan din mätning skilja sig från vår. Det viktiga är att du mäter avståndet och kartskalan på samma sätt.
Därefter är det riktningen, vilket vi med hjälp av vår kompasstjärna i början på kapitlet tar ut till västnordvästlig riktning.
Svar: 45 km, västnordvästlig riktning.Som vi beskrev inledningsvis finns det flera olika sorters kartor och uppgifterna på högskoleprovet är många gånger temakartor inom ett stort antal områden. Det är viktigt att utgå från kartans titel, karskala och symboler för att förstå kartan och lösa uppgifterna.
Vilka etniska grupper har den största geografiska utbredningen inom området med nomadjordbruk?
Vi studerar kartan med titeln Etniska grupper. I förklaringsrutan känner vi igen svarsalternativen. Då vi ska jämföra storleksordningen av svarsalternativ är det bra att gå igenom vart och ett av svarsalternativen: