![aritmetik_icon]()
Talföljder på Högskoleprovet
Sammanfattning Talföljder på Högskoleprovet
- Aritmetisk talföljd skrivs .
- Differensen, d mellan elementen är konstant, exempelvis
- Geometrisk talföljd skrivs .
- Kvoten, k mellan elementen är konstant, exempelvis
- Summan av en aritmetisk talföljd skrivs .
- Summan av en geometrisk talföljd skrivs .
Aritmetiska talföljder och aritmetiska summor
En aritmetisk talföljd har alltid samma differens mellan termerna, till exempel Aritmetisk talföljd kan skrivas på formen:
![aritmetisk-talföljd]()
Exempel: Aritmetisk Talföljd
En talföljd börjar Vad är värdet på det 20:e elementet i följden?
Eftersom det är samma differens mellan termerna i följden vet vi att det är en aritmetisk talföljd med följande egenskaper:
- differensen mellan termerna
- och talföljdens startvärde
Värdet på den 20:e termen är då:
.
Svar: Värdet på det 20:e elementet i talföljden
Vill vi beräkna summan av de första elementen i en aritmetisk talföljd, vad som kallas en aritmetisk summa, kan vi göra det med följande formel:
Exempel: Aritmetisk Summa
Beräkna summan av de tjugo första elementen i talföljden som börjar
Enligt vår formel för aritmetisk summa är
Svar: Summan av värdet på de tjugo första elementen i talföljden
Exempel: Aritmetisk Summa 2
En klocka slår ett slag klockan ett på natten, två slag klockan två osv. Klockan slår klockan slag. Hur många slag slår klockan totalt under november månad?
![geometrisk-summa]()
Vi har att göra med en aritmetisk talföljd med differensen
Aritmetiska summan beräknar vi med formeln
slag.
November har dagar och antalet slag under november är slag.
Svar: Klockan slår slag under november.
Exempel: Aritmetisk Talföljd och Aritmetisk Summa
En algoritm är programmerad för att lägga till rader och kolumner till en tabell per sekund. Efter en sekund har tabellen två rader och tre kolumner Vad är efter en minut?
Vi har två aritmetiska talföljder och
För raderna har vi:
För kolumnerna:
Svar:
Geometriska talföljder och geometriska summor
Kännetecknande för en geometrisk talföljd är att kvoten mellan två intilliggande tal är konstant.
Ett exempel på en talföljd är Vi ser här att vi har samma kvot mellan termerna:
Det här skrivs som:
![geometrisk-talföljd]()
Exempel: Geometrisk Talföljd
Bestäm nästa tal i talföljden
Vi vet att i en geometrisk talföljd är kvoten mellan två intilliggande tal konstant. I den här talföljden är kvoten mellan talen i talföljden För att ta reda på nästa tal i följden behöver vi alltså multiplicera senast kända tal med två:
Svar: Nästa tal i talföljden
Summan av de första elementen i en geometrisk talföljd kan beräknas med formeln för geometrisk summa:
Exempel: Geometrisk Summa
Beräkna summan av de fem första elementen i talföljden som börjar
Enligt vår formel för geometrisk summa är summan av de fem första elementen
Svar: Summan av de fem första elementen i talföljden
Exempel: Geometrisk Summa 2
På måndagen smittas en person av ett virus. Han smittar två personer dag två som var och en smittar två personer dag tre, osv. Vilket uttryck visar totalt antal smittade efter tjugo dagar?
![geometrisk-summa]()
Utvecklingen av smittade personer är ett exempel på geometrisk talföljd med kvoten För att beräkna summan efter tjugo dagar sätter vi:
- Vårt startvärde är antalet smittade dag ett =
- Varje person smittar vår personer, så vårt värde
- Antal dagar i perioden
Vi sätter in i vår formel för geometrisk summa, vilket ger:
personer.
Svar: A. .
Handskakningsproblemet
Handskakningsproblemet förekommer ofta i matematikuppgifter och även på högskoleprovet. Det vanliga problemet brukar bestå i att beräkna antalet möjliga handskakningar i ett rum med personer. Formeln vi kan använda känner vi igen som den aritmetiska summan, dvs. .
Formeln förklaras av att den första personen skakar han med alla i rummet utom sig själv, vilket ger handskakningar. Nästa person har redan skakat hand med en person, så antalet handskakningar är Vi får då antalet handskakningar, vilket är samma som vår formel.
Exempel: Handskakningar
Det är sju personer på en fest. Alla personer skakar hand med varandra exakt en gång.
Kvantitet I: Totala antalet handskakningar
Kvantitet II: 21
![handskakningsproblemet]()
Lösningsförslag 1
- Person ett skakar hand med övriga sex personer och går sedan och sätter sig.
- Nu är det sex personer kvar som står upp. Person två skakar hand med övriga fem personer och går och sätter sig.
- Nu är det fem personer kvar som står upp och person tre skakar hand med fyra personer och sätter sig sedan.
- Fyra personer står upp och person fyra skakar hand med tre personer och sätter sig sedan.
- Tre personer står upp och person fem skakar hand med två personer varpå hon sätter sig.
- Slutligen återstår det två personer som står upp och som skakar hand med varandra.
Nu har samtliga skakat hand, vilket ger handskakningar.
Lösningsförslag 2
Vi använder handskakningsformeln: Antal handskakningar = där Antalet personer. Sätter vi enligt vår uppgift får vi:
Svar: Kvantitet I Kvantitet II.