© AllaRätt.nu
© AllaRätt.nu
HÖGSKOLEPROVET
På DTK gäller det att snabbt hitta rätt information i diagram, tabeller och kartor och sedan använda den för att besvara frågan. Här lär du dig hur DTK fungerar och får strategier, tips och exempel som hjälper dig att läsa av materialet snabbt och noggrant.
På AllaRätt.nu och Matematiken på Högskoleprovet har vi samlat teori till högskoleprovets kvantitativa delar. Tre kapitel ägnar vi åt DTK, nämligen Diagram, Tabeller och Kartor.
På DTK är noggrann avläsning minst lika viktig som själva uträkningen.
TIPS! Att plugga Diagram är det kanske allra bästa tipset överhuvudtaget för att nå ett bra resultat på högskoleprovet. DTK är det delprov som tillsammans med XYZ ger högst poäng. På DTK står Diagram för cirka två tredjedelar av uppgifterna. Det finns alltså cirka 15 till 16 poäng att hämta hem om du lär dig att bemästra Diagram på Högskoleprovet.
Om du behöver chansa, så är det bra att känna till att svarsalternativet B är vanligaste rätt svarsalternativ på DTK och står för cirka en tredjedel av de rätta svaren. Minst vanligt är A som står för 20%. Läs mer om sammanställning av rätt svarsalternativ på Om Högskoleprovet.
Kapitlet Räkneregler på Matematiken på Högskoleprovet är speciellt viktigt för DTK-uppgifter. Du behöver ofta avrunda ditt svar och noggrannheten i din avrundning beror på hur stor skillnad det är mellan de olika svarsalternativen. Stor skillnad mellan svarsalternativen gör att du inte behöver vara lika noggrann som om det är liten skillnad. Lär dig reglerna för avrundning och öva ofta. Komplementräkning är ibland ett effektivt sätt att snabbt summera tal. Som alltid gäller att förenkla uppgiften så långt som möjligt. Det här gäller inte bara DTK utan alla uppgifter i den kvantitativa delen. Exempelvis är det ofta enklare att räkna med heltal än med decimaltal. De tricken och reglerna som vi lär ut för att lösa tal med procent och bråk är bra att lära dig och att öva på.
Var noggrann vid avläsning. Linjalen du får ta med dig behöver du enbart till DTK och framförallt till kartor och för att beräkna avstånd. Om du ofta gör avläsningsfel, ta för vana att mäta två gånger. Läs titel, beskrivning, fotnoter, text vid sidan av eller under diagrammet, tabellen eller kartan. Ofta är det denna text som styr dig var du ska hitta svaret till uppgiften. Var noggrann med enheter och prefix och speciellt då du adderar/subtraherar/etc. så att du inte blandar enheter. Plugga effektivt och analysera vad du har svårt för, exempelvis diagram, och gör uppgifter med diagram för att bli bättre.
Sammanfattning av strategier som hjälper dig att både spara tid och undvika vanliga fel:
Av 1204 uppgifter på AllaRätt.nu om DTK är det vanligast med uppgifter om diagram, därefter tabeller och sedan kartor.
Av de 24 DTK-uppgifterna i ett högskoleprov är fördelningen vanligtvis:
Enligt användarstatistik från AllaRätt.nu är kartuppgifterna svårast på DTK. I genomsnitt besvaras 62% av kartuppgifterna korrekt, jämfört med 68% för diagram och 69% för tabeller. I genomsnitt har användarna på AllaRätt.nu följande fördelning:
Det viktigaste på DTK är inte att kunna namnet på alla diagramtyper, utan att förstå hur värden, skalor, axlar, teckenförklaringar och olika dataserier ska läsas av och jämföras.
De diagram som vanligen förekommer på högskoleprovet och som vi går igenom på Diagram på Högskoleprovet är:
Alla diagram ser olika ut och besvarar de data de representerar på olika sätt. För att få ett bra resultat på uppgifter med diagram behöver du öva mycket.
Hur stor andel av ammoniakavgången 2003 kom från stallgödsel, lagring?
Klicka här för att öppna texten
Vi söker upp stapeln 2003 och mäter höjden på det område som motsvarar stallgödsel, lagring vilket vi får till (25 - 9) = 16 [1000-tal ton]. Därefter mäter vi hela stapeln vilket är cirka 47 [1000-tal ton].
Andelen är således lika med $\frac{16}{47}\approx\frac{16}{48}=\frac13$
Svar: En tredjedel (vilket motsvarar svarsalternativet B i uppgiften).
I kapitlet Tabeller på Högskoleprovet går vi igenom hur tabeller är uppbyggda med ingående tabelldelar: Celler, rader och kolumner.
Du behöver förstå hur man beräknar tabellens delsummor med radsumma och kolumnsumma samt tabellsumma. Ofta behöver vi göra beräkningar och tolka innehållet i frekvenstabeller med tabellkategorier. Du behöver även förstå hur du beräknar relativ frekvens.
Då vi ska besvara andelar av en viss tabellcell i förhållande till det hela, så är det viktigt att vi är noggranna med "det hela". Representeras det hela av kolumnsumman eller radsumman eller tabellsumman?
Hur stor andel av kvinnorna i åldersgruppen 20-24 år var gifta år 1900?
Klicka här för att öppna texten
Kolumn två i tabellen har rubriken Ogifta/Kvinnor. Vi söker upp raden 20 - 24 år och läser 40 838. Längst till höger på tabellraden finner vi totalen 210 048.
Andelen är således lika med $\frac{40838}{210048}\approx\frac{40000}{200000}=\frac{4}{20}=\frac15$
Svar: 1/5 (vilket motsvarar svarsalternativet B i uppgiften).
Eftersom kartuppgifterna enligt AllaRätt.nu:s statistik har lägst andel rätt är det särskilt viktigt att träna på kartskala, väderstreck och att tolka kartans teckenförklaring.
För att lyckas med uppgifterna om kartor på högskoleprovet behöver du färdigheter i att läsa av och dra slutsatser av kartor. På kapitlet Kartor på Högskoleprovet går vi igenom de vanligaste förekommande kartorna: Politiska kartor, fysiska kartor, topografiska kartor, klimatkartor, ekonomiska kartor och tematiska kartor.
Du behöver också lära dig de 16 väderstrecken, hur du beräknar avstånd med kartskala, vad kartsymboler är och hur de tolkas.
Innan metersystemet blev officiellt svenskt måttsystem 1878 var alnar det längdmått som användes, där 1 aln motsvarade 0,6 meter. Hur många alnar var det fågelvägen mellan Vågen vid Järntorget och Draktornet?
Klicka här för att öppna texten
Vi letar först upp de två punkterna på kartan som uppgiften refererar till. Järntorget finner vi sydöst på kartan och vid Järntorget finns Vågen. Draktornet ligger i riktningen nordväst och längst ut på Den yngre stadsmuren (enligt kartförklaringen). Vi tar fram linjalen och mäter avståndet mellan dessa punkter vilket vi får till 7 cm. Därefter mäter vi kartskalan, som motsvarar 200 meter, till 3 cm. 7 cm motsvarar således $\frac73 \cdot 200 \approx 450$ m.
Nu ska vi göra om avståndet 450 meter till alnar. 1 aln motsvarar 0,6 meter enligt uppgiften. Då är 450 meter = $\frac{450}{0,6}\approx \frac {450}{0,5}=450 \cdot 2=900$ alnar.
Det närmaste svarsalternativet till vår uträkning är C. 830 alnar.
Svar: 830 alnar (vilket motsvarar svarsalternativet C).
DTK står för diagram, tabeller och kartor och ingår i den kvantitativa delen av Högskoleprovet. Uppgifterna testar din förmåga att hitta, tolka och använda information som presenteras i bland annat diagram, tabeller och kartor.
DTK består av totalt 24 uppgifter med fyra svarsalternativ per uppgift. Uppgifterna är fördelade över de två kvantitativa provpassen.
En lämplig riktlinje är cirka 46 minuter för de 24 DTK-uppgifterna, vilket motsvarar ungefär 1 minut och 55 sekunder per uppgift. Vissa uppgifter kan lösas betydligt snabbare, så använd den sparade tiden till mer tidskrävande uppgifter.
Träna på gamla DTK-uppgifter och lär dig att snabbt läsa av diagram, tabeller och kartor. Var särskilt noggrann med rubriker, skalor, enheter, teckenförklaringar och fotnoter. Öva också på överslagsräkning, procent, bråk och avrundning så att du inte räknar mer exakt än uppgiften kräver.
Diagram är den vanligaste typen av underlag på DTK. Av de 24 uppgifterna handlar vanligtvis omkring 15 till 16 om diagram, 5 till 6 om tabeller och 2 till 3 om kartor.
Enligt AllaRätt.nu:s användarstatistik är uppgifter om kartor svårast på DTK. Därför kan det vara särskilt värdefullt att träna på kartskala, avstånd, väderstreck och att tolka kartors teckenförklaringar.
